Allt virvlar omkring (everything twirls around me)

Vet inte vart jag ska börja någonstans direkt. Allt bara virvlar omkring i mitt huvud. Känns som om hela världen är en karusell som snurrar och aldrig stannar för en paus eller ett uppehåll. Och jag är den enda passageraren.
Det hjälper inte om jag skriker, sparkar, gråter, bara väntar ut snurrandet, eller ens blir arg. Det bara fortsätter.
  Känns som om enda sättet för mig att få stopp på det är att försvinna från denna värld. Då kanske min man inte behöver lida längre av att se sin fru ligga som en urvriden disktrasa.
  På nätterna river ångesten i bröstet. Tårarna rinner. Jag kväver skriken i kudden och hoppas jag inte väcker honom. Pulsen slår hårt och högt i öronen på mig att det känns som om trumhinnorna ska sprängas. Andetagen räcker inte till och smärtan i bröstkorgen är så intensiv.
  Det bankar i mitt huvud. Vetskapen om att jag misslyckats. Igen. Jag klarade inte av att vara den jag ville. Jag klarade inte av att plugga den här gången heller.
Det här var ju min chans till att lyckas med något. Varför ska jag vara så värdelös på att lyckas med något? Försökte jag för mycket? Det är vad min man säger. Att jag försökte för mycket. Men jag vill ju bara visa mig själv och omvärlden att JAG KAN! Jag kan trots att jag lider, trots att jag upprepade gånger försökt dö. Trots att jag varit en av dom på psyket. Trots att jag varit så långt nere i skiten att inte ens "dom som mig" förstår hur jag lever. Trots det så kan jag! Men jag försöker för mycket... Jag försöker för mycket och för hårt...
  Så nu ligger jag här igen. Som en fisk på torra land. Och sprattlar för livet.
Skulle vara så skönt och befriande att ta en vass kniv och bara *****

English: 

Do not know where to start somewhere directly. Everything just swirls in my head. Feels like the whole world is a carousel that spins and never stops for a break or a stop. And I'm the only passenger.

It does not help if I scream, kick, cry, just wait the spin, or even get angry. It just goes on.

Feels like the only way for me to stop it is to disappear from this world. Then my husband may not have to suffer anymore from seeing his wife lying like a pervasive dishcloth.

At night the anxiety tears in the chest. The tears are running. I choke the scream in the pillow and hope I do not wake him up. The pulse is hard and high in my ears that it appears that the eardrums will blow. The grooms are not enough and the pain in the chest is so intense.

It knocks in my head. The knowledge that I failed. Again. I did not manage to be the one I wanted. I did not manage to plug this time either.

This was my chance of succeeding something. Why should I be so worthless to succeed? I tried too much? That's what my husband says. That I tried too much. But I just want to show myself and the world that I CAN! I can even though I suffer, despite repeatedly trying to die. Even though I was one of them on the psyciartic clinic. Even though I've been so far down in the shit that even "they one like me" do not understand how I live. Nevertheless, I can! But I'm trying too much ... I'm trying too much and too hard ...

 So now I'm here again. Like a fish on dry land. And kicking for life.

Would be so nice and liberating to take a sharp knife and just *****

Mediciner igen (Medicines again)

Har fått börja med mina mediciner igen.
Jag var katastrof utan.
Paranoid, isolering, orkeslös, deprimerad, självmordstankar,  social fobi + mina övriga symtom.
Allting var som dubbel dos utan mediciner. Så uppenbarligen hjälper dom,  men inte 100%.

Fick ta ett lån av svärmor för att ha råd med mediciner,

English: 

Has begun on my meds again.
I was a disaster without them.
Paranoid, insulation, decrepit, depressed, suicidthoughts, social phobia + my other symdroms.
Everything was like a dubbel dose without the medicins. So apparently they help, but not 100%

Had to take a loan from mother in law to aford meds. 

Ekonomi (economy)

Min ekonomi existerar ju inte alls längre eftersom jag fick avbryts plugget. Socialen vägrar i stort sett att hjälpa mig eftersom jag är gift och tycker att min man ska försörja mig istället. Hans utgifter räknas uppenbarligen inte, utan han ska då skuldsatta sig.
Vi kommer inte ha råd med mina räkningar, mina mediciner, hyra (tur att vi bor hos svärföräldrarna), eller ens ordentlig mat.
Varför kunde jag inte varit bättre? Varför bet jag inte ihop och fortsatte?
Har varit på läkarsamtal och fått ett läkaritlåtande att skicka till försäkringskassan. En bit på vägen (hoppas jag).
Har även slutat med mina mediciner nu. Har inga mer och som sagt inga pengar. Har tidigare klarat mig ett år utan, så varför inte igen??

English: 

My economy does not exist anymore because I had to cancel the study. Socially, basically, refuse to help me because I'm married and think that my husband will support me instead. His expenses are obviously not counted, but they think that he should get bailiff.

We will not be able to afford my bills, my medicines, rent (luck we live with the in-laws), or even proper food.

Why could not I have been better? Why did not just gritted and continue?

Have been on a doctor's hearing and received a medical certificate to send to the insurance fund. A bit on the road (I hope).

Have also ended my medication now. Have no more and no money. Have previously done a year without, so why not again ??

Virka och sticka (chrocheing and knitting)

Jag har börjat virka och sticka som en galning sista tiden. Allt för att hålla mig sysselsatt. Så att jag inte behöver tänka eller känna. Allt för att hindra mig ifrån allt destruktivt.

English: 

I have started knitting and chrocheing like a maniac lately. Everything to keep me going. So i dont have to think or feel. Everything to stop me from all the destructive things. 

Efter bröllopet (after the wedding)

Bröllopet var helt underbart och helt knasigt på samma gång. Det var helt underbart att äntligen få vara * fru!
Jag var så spänd och nervös. Och det var nog * med även om han inte visade det.
Det var kaos inne i stan med parkering och sen en pride-festivalen mitt i allting.
Men vi parkerade olovligen och hoppades på att inte få böter, då det var helt omöjligt att hitta parkeringsplatser någonstans
Var så lycklig och nervös under själva vigseln att jag sa "ja" för tidigt! Haha!
Sen var det bara att stressa tillbaka till landet för att fixa i ordning resten innan bröllops festen.
Timmarna efter vigseln så var jag i allmänt berg och dalbana i mitt mående. Det svängde rejält. Och fulla besökare på det. Och jag var nog ganska så full jag med.
Men nu, när det gått några dagar så minns jag istället att lyckliga, och får försöka glömma det negativa <3

English: 

The wedding was absolutely wonderful and totally crunchy at the same time. It was absolutely wonderful to finally be * wife!

I was so excited and nervous. And  * was too, even though he did not show it.

There was chaos in town with parking and then a pride festival in the middle of everything.

But we parked illegally and hoped not to get a fine, as it was completely impossible to find parking spaces somewhere.

I was so happy and nervous during the wedding ceremony that I said "yes" too soon! Haha!

Then it was just to stress back to the country to fix the rest before the wedding party.

Hours after the wedding, I was in general rollercoaster with my mood. It swung really. And drunk visitors too. And i was kinda drunk too. 

But now, after a few days, I remeber the luckyparts and trying to forget about the negative <3

Planering inför bröllopet (plans for the wedding)

Vi åkte ut till landet idag för att planera inför bröllopet och fixa i ordning allt som behövs.
Så exalterad och har så många planer!

English: 

We went out to the country to plan for the wedding and fix everything in place.
So excited and so many plans!

Gör någonting! (do something)

Var och träffade en akutsköterska på min ordinarie psykiatri idag, efter en notis från psykakuten.
Dom är så jävla hispig om att jag ska ta livet av mig.
JA! Men hjälp mig då! Gör NÅGONTING!

English: 

Meet an emergency nurse on my regular psychiatry today, following a note from the psychiatric emergency. 

They're so damn worried that im gonna kill myself. 

YES! But help me then! Do something!

Ingen förändring (no change)

Mina "symptom" har fortfarande inte förbättras, trots struktur, motion och bra kost.

Har även hoppat av den andra kursen nu, som faktiskt skulle vara tio veckor. Känner det mer att hur ska jag kunna koncentrera mig på studier när det faktiskt känns som om jag bokstavligen dör?! 

Så om jag nu hoppat av den andra kursen, så vad har jag att vara stressad över då? Mitt mående är ju prio ett. Men vad ska jag göra för att må bättre då?! 

Var på psykakuten idag igen. Var nära på att avsluta mitt liv idag. Jag var så nära! Så nära! Ett pyttelitet steg och jag hade förmodligen inte existerat idag. 

Men jag tänkte på min blivande man. Hur jag skulle förstöra hans liv, om jag tog det där steget. 

Men det känns som om jag redan förstör hans liv med att vara vid liv och utsätta honom för mig och mitt mående. 

Fick i alla fall Theralen att sova på, från psykakuten. Efter att dom motvilligt släppt mig därifrån.

English: 

My "symptoms" have still not improved, despite structure, exercise and good diet.

Have also jumped off the second course now, which would actually be ten weeks. How would i be able to concentrate on studies when it actually feels like I'm literally dying ?!

So if I jumped off the second course, then what should I be stressed about then? My wellbeing is the first priority. But what should I do to feel better then ?!

Be on the psychiatric emergency today again. Was close to finish my life today. I was so close! So close! A tiny step and I probably did not exist today.

But I was thinking of my future man. How I would ruin his life if I took that step.

But it feels like I already ruin his life by being alive and exposing him to me and my misery.

At least got Theralen (alimemazin) to sleep on, from the psychicatric emergency. After they reluctantly released me from there.

Akuten

Var på akuten idag.

Mina symtom: 

Hjärtklappning. Högt blodtryck. Andnöd. Tryck över bröstet. Skakningar inombords och i armar. Illamående. Dålig i magen. Svindel. 

Började misstänka att ert var något fysiskt fel. 

Mitt blodtryck och puls var skyhögt när jag kom in. Men när läkaren väl hade kollat mitt EKG och puls och blodtryck (igen) så såg allting normalt ut. 

Hon konstaterade att jag hade "permanent panikångest" (eftersom det aldrig går över), och skickade hem mig att dricka kamomillte, efter 5 timmars väntan. 

Kamomillte? Hur ska det hjälpa?!

Psykakuten

Idag var sista dagen för ena kursen. Det har alltså gått lite mindre än tre veckor sen den startade. Det har varit ett så intensivt tempo, enbart för att "någon" ska få sin semester. Och fick även höra första mötet: "duger inte tempot så får ni hoppa av kursen nu".
Ursäkta att jag måste läsa två kurser under sommaren.
1. För att jag måste komma ikapp då jag var tvungen att senarelägga en kurs just för att jag hade en behandling.
2. Var tvungen att söka ytterligare en kurs för att komma upp i rätt antal poäng för att både få en undrrskötersediplom, och även för att få ersättning från csn.

Och mitt psyke pallade inte en intensivkurs på tre veckor. Åkte till psykakuten när jag ville ta livet av mig.
Det enda rådet jag fick, efter att ha berättat om mitt mående och mina självmordstankar, är att ha struktur, motion, bra kost och stressa mindre.

Betyg i kurserna

Så lycklig nu! Fått reda på mina betyg i vårterminens kurser.
B i vård och omsorgsarbete 1
D i specialpedagogik

Alltså! Hade inte väntat mig såhär bra betyg!

Förlovade 1 år nu

Förlovade i ett år nu!
Mycket uppåt och mycket neråt, men massvis med kärlek!
Han är mitt lugn i stormen <3

Har även officiellt klarat av vårterminen i vård och omsorg. Bara 1 år kvar!

Avslutad praktik

Nu har jag klarat mig igenom fyra veckors praktik med ett schema på heltid.

Herregud alltså! Hur fan ska jag klara av ett arbete om jag blir slutkörd av fyra veckor?! Mitt psyke är ju inte det bästa, eller på topp. 

Mår egentligen skit. Men men. Nu har jag klarat av det här hindret. Nu ska jag bara ta mig igenom sommarkurserna... Och sen börjar höstterminen efter det...