Vi har fått en lägenhet! (We got an apartment!)

Jag är så jävla lycklig just nu! jag och * har fått en lägenhet! Vi vart uppringda igår av en hyresvärd som berättade att dom lägenheterna vi sökt till inte finns tillgängliga längre, men att hon har en annan lägenhet till oss, vi skulle bara skicka anställningsbevis, lönespecifikationer och personbevis, så skulle hon återkomma. Det dröjde tio minuter, efter att vi hade skickat in det, så fick vi svar att vi fått lägenheten och att hon skickar över kontrakt och lägenhetsinfo till oss. Så igår skrev vi under kontraktet, och vi flyttar i December.
Känns så otroligt skönt då vi letat lägenhet så pass länge. Sammanlagt i 8 år (3 år med * ), och sista två åren så har vi sökt i ca tio olika bostadsförmedlingar, i och utanför Stockholm. Det ironiska här är, att vi var bara medlemmar i den här bostadsförmedlingen i 24 DAGAR, innan dom ringde upp oss, till skillnad från Bostad Stockholm som jag/vi varit medlemmar i 7 år! Aja, ibland ska man ha tur :-)
   Dock så är lägenheten utanför Stockholm, i ett helt annat län, så vi får ju flytta ifrån familj, vänner och släkt. Men * kommer ju fortfarande jobba kvar här i Stockholm (det blir 42 min resväg med bil), och jag kommer ju fortfarande plugga kvar här med studierna (tänker inte byta komvux och studera i ett annat län, då man måste vara skriven i det länet 1 år innan man får börja studera, och jag har bara ca 6 mån kvar av studierna), så det är ju inte som att vi aldrig kommer vara i Stockholm igen. Och resvägen för mig har vi löst med att jag får bo och sova hemma hos mamma dom dagarna jag ska till skolan.
Så i December flyttar vi till våran första egna lägenhet! Spännande!

English: 

I'm so damn happy right now! me and * have got an apartment! We were summoned yesterday by a landlord who told us that the apartments we were looking for are no longer available, but that she has another apartment for us, we would only send employment certificates, salary specifications and certificates of evidence, so she would return to us. It took ten minutes, after we had sent it, we received the reply that we got the apartment and that she send the contract and apartment info to us. So yesterday we signed the contract, and we are moving in December.

Feels so amazing when we have been looking for a flat for a long time. In total for 8 years (3 years with *), and last two years, we have applied for approximately ten different housing agencies, inside and outside Stockholm. The ironic thing here is that we were only members of this housing agency for 24 days before they called us, unlike "Bostad Stockholm" , I / We have been members for 7 years!

Oh well, sometimes you're lucky :-)

   However, the apartment is outside Stockholm, in a completely different city, so we will move away from family, friends and relatives. But * will still work here in Stockholm (there will be 42 minuites route by car), and I will still be staying here with the studies (do not think about changing komvux and studying in another city, since you have to be written in that city 1 year before studying, and I only have about 6 months left of the studies), so it's not like we'll never be in Stockholm again. And the travel route for me, we've been able to solve by me to live and sleep at my mother's home the days I go to school.

So in December we move to our first own apartment! Exciting!

Utan mediciner (without medicine)

Jag har slutat med mina mediciner, för nästan 3 veckor sen, och då slutade jag med alla mediciner. Rakt av, vilket är riskabelt egentligen, och utan läkares inrådan. Tidigare när jag varit utan mediciner så har inte min psykiatri läkare blivit så glad, men det här är något jag ska ta upp med h*n om en månad. Jag ska dock ta med mig min mamma dit, för att se om läkaren kan bete sig bättre när andra närvarar i rummet. H*n har tidigare haft väldigt nedlåtande ton och ifrågasatt mig när jag kommit med allvarliga förklaringar om mitt mående. Vilket känns oprofessionellt av en överläkare, som dessutom ska vara specialiserad på Affektiv sjukdom.
Jag vet att man kan få rejäla problem, som lättare hjärnskador, av att bli manisk eller deprimerad, men det är OM man blir det. Det är precis det jag försöker undvika genom olika coping metoder.
Jag har trots allt klarat mig tidigare över ett år utan mediciner innan jag vart manisk pga psykisk press och oerhörd stress. Men om jag undviker det då och har bra coping metoder?
Det kan funka.
Nu har jag varit utan mediciner i snart 3 veckor, och den första tiden var jobbig med abstinens och uppåtvarningar, men jag börjar nu få check på det. Så får vi hoppas att det fortsätter såhär.

Utöver det så har jag börjat studer nu igen. Jag är inne på termin två nu. Jag var ju tvungen att hoppa omkring i kurserna tidigare när jag studerade 50 %, men nu är jag uppe i 75 % och det kommer bli 100% i den tredje (och sista) terminen, vilken man också väljer inriktning.

English: 

I have ended my medications, almsot 3 weeks ago, and i stopped with all medicines. Cold turkey, which is really risky, and without my doctors advice. Earlier, when i've been without mediciation my psyciatrists doctor has not been so happy, but this is something i will talk about in a month. However, i will bring my mom there to see if the doctor can behave better when others attend the room. My doctor has previously had very patroizing tone and questioned me when i came up with serious explanations about my mood and feelings. Which feels unprofessional by a consultant whos also specialized in Affective disorder. 

I know you can get serious problmes, such as lighter brain injueries of being manic or derpessed, but that's WHEN you get it. That's exactly what i try to avoid through different coping methods.
In spite of everything, i've been able to manage myself being without mediciner for more than a year before i got manic due to mental preassure and extreme stress. But if i avoid that and have good coping methods? 

It can work.
Now i have been without medication for almost 3 weeks, and the first week (or so) was really hard with abstinence and hyperactivity (hypomanic), but i'm starting to get check on it now. So let's hope it keeps going this good.

Otherwise i have now started the education to assistent nurse, again. I'm in the second semester now. I had to jump around in the courses earlier when i was studying in 50%, but now i'm up in 75% and it will be 100% the third (and last) semester, and that's also when you choose speciality.