Har varit hemma nu i ca en vecka. Vart utskriven för att jag inte längre har känslosammabrott. Så väldans typiskt att man inte får hjälp när man inte är sjuk, men man är för frisk för att få hjälp? Nu få ju min ordinarie psykiatri ta vid. Var där idag och träffade sjuksyster. Men nu ett annat problem. Jag får inte någon ersättning från försäkringskassan, eftersom jag inte haft arbete i ett halvår. Så nu får jag ingen hjälp där heller fast jag är sjuk.
Min sjuksyster hjälpte mig att skriva ut mitt läkarintyg som jag ska ta med mig till socialförvaltningen. Och hoppas att jag får igen ett försörjningsstöd.
Jag fick ett sammanbrott igår och klöst sönder mig igen. Och jag pratar inte om en liten rispa, utan klöst tills det blödde.
Det hjälper något. Det lindrar ångesten lite. Tillfälligt. Men bara tillfälligt
Min sjuksyster hjälpte mig att skriva ut mitt läkarintyg som jag ska ta med mig till socialförvaltningen. Och hoppas att jag får igen ett försörjningsstöd.
Jag fick ett sammanbrott igår och klöst sönder mig igen. Och jag pratar inte om en liten rispa, utan klöst tills det blödde.
Det hjälper något. Det lindrar ångesten lite. Tillfälligt. Men bara tillfälligt
English:
Have been home now for about a week. Been discharged because I no longer have emotional breakdowns. So typical that you don't get help when you're not sick, but you're too healthy to get help? Now my regular psychiatry needs to treat me. Was there today and met my nurse. But now another problem. I do not receive any compensation from the insurance fund, as I have not had work for six months. So now I get no help there even though I'm sick.
My nurse helped me print out my medical certificate which I will take with me to the social services department. And hope I get a support grant again.
I had a breakdown yesterday and I scratched myself again. And I'm not talking about a little scratch, but scratching until it bleed.
It helps something. It relieves anxiety a little. Temporarily. But only temporarily
No comments:
Post a Comment